Vilken SM-vecka våra hundar har bjudit oss på.

Ständiga pallplaceringar och med tre pallplatser på finaldagen!
 - Chili vinnare över 480 meter.
 - Izzy enda tik och tvåa i finalen i Sprint-SM.
 - Tea trea i finalen i Tik-SM.

En liten funderare har jag dock fått vad det gäller vissa människors inställning till tävlandet och vilka känslo-yttringar det medför. Det är såklart tråkigt när det blir en femte- eller sjätteplacering, men allt kan hända efter det att hunden är satt i startboxen och dörren stängd, inget kan tas för givet.

Vad vi vill och önskar är självklart att våra hundar ska få så bra placeringar som möjligt i loppen.
Vore korkat att tävla annars. Men jag kommer aldrig försöka sänka nån för att dennes hund var snabbare än min i loppet. Det är dagis-nivå.

Här är ett pinfärskt, konkret och självupplevt exempel som fick mig att haja till, ingen stor grej – men ändå en grogrund till obehag:

Final-dag under SM.
Jag var strålande jätteglad över Teas pallplats i finalen. Jag hade knappt fattat att hon lyckats ta sig dit och där sprang hon sen i mål som duktig trea!

Direkt efter loppet och prisutdelningen, väl ute i depån igen fick jag, rakt i ansiktet av en stramt leende person som inte äger någon utav SM-finalisterna utan endast var handler:
”- Jo…du sa ju att du var så himla glad ….men hon slog ju bara två gamla pensionärer…”

Jag förstår inte grejen med att försöka ta ner glädjen för den som är glad för att ens hund tagit en bra placering. Är det för att det gått sämre för en själv och det svider nånstans? Eller pratar vi dålig förlorare?

Det skulle också kunna vara så att om man har klättrat tillräckligt högt på framgångsstegen så känns det desto mer när man väl faller, och kanske är det då man börjar ta ut sin besvikelse på sina alldeles för glada medtävlare. ”F-n, om inte jag är glad ska ingen annan heller få vara det”…Eller?

Jag börjar förstå det där ”knorrandet” jag nån gång fått höra från någon enstaka gammal hundkappare, jantelagen strålar ju så starkt så det är skrattretande: ”Hörni alla nykomlingar - passa er för att visa att ni är glada!”

Tydligen nån oskriven lag som jag har missat.

Råkar jag bli glad i fortsättningen så kommer det naturligtvis fortsätta synas, hur mycket det än skär i vissa andra att jag kan vara glad ”bara för en tredjeplats”.

Jag har varit aktiv i denna cirkus ungefär i fyra år, Hot Green Chili, Toxic Tea Fairy och Delight Day är mina första underbara hundar som alla har tävlat tre, två resp tre år.

Jag anser mig fortfarande vara ganska färsk inom hundkappen, dock inte helt ny, men har bevisligen klarat mig från sånt här tidigare. Har förstås inte haft nån hund förrän nu som visat sig i översta klass där konkurrensen, allvaret och tävlandet tydligen befinner sig på en annan nivå än jag är van vid. Beteendemässigt - medtävlare emellan alltså.

Det är helt fantastiskt – glädjen kom över att Tea sprang så pass bra att hon kom på pallen – inte utav skadeglädje över att hon passerade någon annans hund som kom fyra, femma eller sexa – eller vad nu placeringen för dennes hund blev. Visst, det ena ger ju det andra, men skadeglädje tänker jag inte ägna mig åt. Det är mycket roligare att känna att man kan säga grattis till någon annan med sann känsla. Det hör mer till sporten än något annat.

Extra glad är jag för att den här sanna känslan också finns och lever i den klubb vi tillhör, GHS. Det gör det hela så mycket roligare att hålla på. Den där oskrivna lagen har funnits även inom GHS, det vet jag, men det var då.

Idag ska det mycket till för att den ska få fäste igen.

 

Trazan

28 juli 2009 11:29

Strålande inlägg!! Inte för att jag rör mig i dina hundkretsar, men den typen av människor finns överallt och förpestar tillvaron med sin bitterhet. Stå på dig ( det vet jag att du gör) Kram

 

Drakulas matte

28 juli 2009 11:53

Vi är i alla fall oerhört glad för er skull och Drakula är omåttligt stolt över sin fästmö!

10000 stora grattis!

 

Carin

28 juli 2009 13:51

Bra skrivet, och fortsätt vara glad över dina hundars placeringar, vid sämre tider får man plocka fram "godbitarna" och suga länge på dom. I mitt fall tom. så långt bak som 1994!!

 

Camilla

28 juli 2009 14:45

Jätte Bra skrivet. Du eller Ni båda 2 ska fortsätta att sprida glädje. Det behöves i den här sporten. Det är så roligt att se den sanna glädjen hos er och den känns.
Jätte Stort Grattis till er och tjejerna.
Kramiz från Österlen Skåne.

 

Lisa o Anders Mo Kroken

28 juli 2009 18:22

Den dagen man blivit så cynisk ska man sluta med det man håller på med och göra någonting annat! Då tävlar man inte med sina hundar av rätt anledning. Och jag tror att hunden känner om man är besviken, sååå fortsätt och var glad, stolt över dina hundar på pallen utanför pallen....
Ni har ju dessutom BÅDE snabba o snygga hundar!!!!

Bamse GRATTIS till Er alla

 

Tessan

30 juli 2009 13:44

Men fy vad tråkigt att få en sådan kommentar kastad i ansiktet när man är strålande glad efter en tredjeplats i TIK-SM. Tycker det är bra att du tar upp det och jag tycker sådant beteende ska stävjas på en gång. Det är saker som detta som talar emot hundkappens utveckling. Faktum är att det ska vara KUL att tävla med hundar och ena gången är min hund snabbast, andra gången någon annans. Men SJÄLVKLART önskar alla att vinna, men även om en förlust svider så ska man inte sänka de andras prestationer. Som tur var så är absolut merparten hundkappare jätteglada och gulliga och tävlar hundarna med GLÄDJE precis som du gör. För det är faktiskt kul att se dig och dina glada hundar defilera!!!!

 

Run Fasters Matte

3 augusti 2009 09:04

Vi vill bara säga grattis än engång!
Och att allt de negativa oftast byggs på avundsjuka, fortsätta att tävla å vara glad! För det är så ja minns dig, go å glad:)

http://www.lovelylus.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Litet reportage från Älsvbyn och Elitloppet som gick 9 augusti 2009.   ...

  ...gick jättebra. Hon tog i ordentligt och visade mig att hon vet vad man gör på banan, vad man gör med trasslet och att man inte får nog av ett futtigt varv. :-)   Hon fick starta ungefär vid tornet och för att ha nån slags koll klockade vi henne...

Nyvakna. Frukost vid Marsjön. Väckta av ett gäng polska babblande chaufförer vid 6-tiden. Var tvungna att sova med bakdörrarna öppna för det var SÅ varmt. Käkat frulle med nykokt kaffe och snart åker vi vidare. ...

Tea kom trea efter vinnaren Chief Tail och tvåan Pacific Highway (3 hundradelar!)Izzy tog starten och vann sitt lopp på fina 17.90, 2a Garrincha och 3a Crimdon Snake. Efter målgång i lopp 7 trodde jag att Chili var 3a men hon kom 2a (!) efter finska ...

Grillkväll vid banan. Varmt som om man var på sydligare breddgrader, vilket inte riktigt stämmer med Älvsbyn! Kanonfint väder och en lovande morgondag på en jättefin bana. :)...